Hon skurar golvet med sina kläder. Som en mätare far hon över parketten. TVn står på. Hennes vadmuskler spänner sig för varje förflyttning.
Hon skurar golvet och rör sig som en mätare. Åderbrocken lyser lila på de spända vaderna. Det blixtrar och drar under nylonstrumporna. TVn blinkar till. Åderbrocken bildar ett lysande mönster på parketten. Björkarna har slagit ut. Ett frö irriterar hennes öga. En tår fuktar det glänsande golvet. Fingrar smattrar vid de trasiga kläderna.
Hon skurar golv och drar kläder var dag. Munnen smakar såpa och fötterna parkett. Ryggen rör sig koncentrerat. En mätare. Lila blixtrar för henne framåt mot TVns tjut. Ett smatter, en doft och ett skrik. Sedan börjar allt om igen. Mätaren. Klädesplagget. Smaken av såpa. Också vadmusklerna som långsamt drar ihop sig. Och slappnar av.
Klockan slår och för tiden framåt. Snart är det natt och då ska hon flyga över taken. Över parketten och över björkarna. Imorgon börjar allt om igen. Men just idag existerar ingen morgondag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar